Hej igen!

Apropå!

Tyvärr har det blivit ett uppehåll med nya blogginlägg sedan en tid tillbaka.
Tillförlitliga uppgifter om skalden Bellman och berget bellmanshäst i Finspång saknas fortfarande.

Däremot har uppgifter om namnet Rosenkälla på gård och källa klarnat, med bl.a. anor ända från 1690 taloch är nu aktuella för inläggning på min blogg.

Ytterliggare ett inlägg om hur en mås jagar en häger. Dessutom trevliga personliga besök samma dag, som både gladde och överraskade mej.

1. Gård och källa.
2. En häger jagad av en mås och lite mer

Min förhoppning är att många bloggare spelat, sjungit, kvittrat och visslat Rosenkällan både privat, som artister eller i körsammanhang fortsätter sjunga. Noter finns om ex.i körsammanhang skulle behöva rekvireras. Orsaken till pausen beror också till viss del på att jag drabbats av en synnedsättning på ett öga under året. Fortsätter att blogga efter bästa förmåga men i betydligt saktare tempo.

Hör gärna av Er

Namnet Rosenkälla på gård och källa

Första gången jag hörde namnet Rosenkälla var en gång i mitten av 1930-talet. Vi var några goda vänner som träffades en sommardag vid en festplats i Linköpings närhet. Det var fullt hålligång på den lilla dansbanan redan på eftermiddagen.
Jag minns att två av deltagarna berättade att de bodde på en gård som hette Rosenkälla. Av någon anledning fäste jag mig vid namnet, med påföljd att det långt senare blev både text och melodi till en låt.

När jag senare i slutet på 90-talet vid en bussresa till Stockholm passerade Nyköping, skymtade jag plötsligt en liten skylt med namnet Rosenkälla. Det var en stor överraskning.
Som medlem i Risinge Hembygdsförening tog jag snarast kontakt med Nyköpings Hembygdsförening för att få närmare upplysningar. En intressant redogörelse om bostadsområdet Rosenkälla i Nyköping presenterades liksom även om gården Rosenkällan som har anor från tidigt 1600- tal och viss anknytning till Finspångs De Geerer.

Rosenkälla omnämns på 1600-talet som Kung Rönnes källa, och var Nyköping stads källa/vattentäkt under 100 år. Vattnet rann då genom urborrade trästockar på en sträcka av 2-3 kilometer. Vidare i brevet från Nyköpings Hembygdsförening framgår att baron Gerard De Geer år 1843 köper Rosenkälla av prosten Grandelius sterbhus.
De Geer arrenderade också Östra Kungsladugården och ägde Stjärnholms gods liksom ”Ambrosiahuset” vid stora torget i Nyköping.

Själva källan, från vilken gården fått sitt namn, var en springkälla omgärdad av rosbuskar. Den betraktades som en trefaldighetskälla dit ungdomen gick Trefaldighetsafton för att dricka källa - en tradition som Nyköpings Hembygdsförening än idag håller liv i.

När det nu blivit känt att denna Nyköpings Rosenkälla varit omgärdad av rosenbuskar, tyckte jag att det borde bli en vers till på min låt ”Rosenkällan”.

Kring källans krön små rosenbuskar prydde
vars blommors doft kom oss till välbehag
Vi njöt av stillhet och vad stunden gav oss
när fågeln sjöng för oss sin vackra sång

EN HÄGER JAGAD AV EN MÅS OCH LITE MER KRING DETTA

En morgon, en försommardag, fick jag för mej, att idag skall jag åka upp till Gärtorp som ligger i grannsocknen Hällestad. Efter kontakt med min granne Nils Olov bestämdes att vi skulle följas åt dit. Besöket där gällde närmast en kontroll av fritidshuset, innan ägaren, mig närstående med familj, skulle komma dit för vistelse under sommaren.

När vi kommit in på tomten och fram till Gärtsjöns strand, kom plötsligt två fåglar flygande i hög fart framför oss. Jag hann inte med att se, vilket slag av fåglar det var, men Nils Olov konstaterade omedelbart, att det var en Häger som jagades av en Mås. För honom, som erfaren fågelskådare och fotograf, med egna bilder tagna med bl.a. på fjärilar, strömstare och varg, fanns nog en önskan om att kameran funnits tillgänglig vid tillfället.

Händelsen och upplevelsen av vad vi fått se, gjorde på oss båda ett starkt intryck den dagen. Kanske blir så även i tiden framöver. För mej personligen, kvarstår frågan om det normalt förekommer i fågelvärlden, att en liten fågel kan jaga en betydligt större på flykt?

Efter den relativt korta utflykten denna dag och med upplevelsen i tankarna om Hägerns flykt, möttes jag ytterligare av en så att säga oförklarlig, kanske sammanhängande överraskning. När jag vid hemkomsten öppnat dörren till lägenheten, ringde det på telefonen och en mansröst presenterade sig som Olle Häger. Då jag fortfarande är rätt så snabb i repliken ställde jag frågan? Tillhör du möjligen Hägerfamiljen som bott i Finspång? Detta för att kolla om det var någon bekant som ville skämta med mig. Svar:Nej jag kommer uppifrån Hälsingland och är historiker vid SVT.

Orsaken till att han ringde mej var, att han sökte uppgifter om Frank Sinatras besök i Finspångs Folkets Park år 1953. Kanske anledningen till kontakten var, att han fått kännedom om en artikel i Risinge Hembygds-förenings Årsskrift 1995, där jag medverkat om parkens tillkomst och nedläggning.

Hur som helst så var det Olle Häger som ringde, han som producerat bl.a. TV serien HUNDRA SVENSKA ÅR. Man kan ju undra, om vår upplevelse på förmiddagen med Hägern på flykt, kunde ha någon betydelse i sammanhanget? Dagen var den 17 juni. Längre fram den 18 sept. utan varsel, ringde Olle, att han och en kollega är i Finspång och att de kommer upp till mej om fem minuter och gärna dricker kaffe.. Jag blev glad att de ville hälsa på och värdesatte besöket. Mycket intressanta och trevliga samtal följde under eftermiddagen, givetvis med tonvikt på Frank Sinatrafrågan.

Finspång 2002.10.11 Allan Lööf