Namnet Rosenkälla på gård och källa

Första gången jag hörde namnet Rosenkälla var en gång i mitten av 1930-talet. Vi var några goda vänner som träffades en sommardag vid en festplats i Linköpings närhet. Det var fullt hålligång på den lilla dansbanan redan på eftermiddagen.
Jag minns att två av deltagarna berättade att de bodde på en gård som hette Rosenkälla. Av någon anledning fäste jag mig vid namnet, med påföljd att det långt senare blev både text och melodi till en låt.

När jag senare i slutet på 90-talet vid en bussresa till Stockholm passerade Nyköping, skymtade jag plötsligt en liten skylt med namnet Rosenkälla. Det var en stor överraskning.
Som medlem i Risinge Hembygdsförening tog jag snarast kontakt med Nyköpings Hembygdsförening för att få närmare upplysningar. En intressant redogörelse om bostadsområdet Rosenkälla i Nyköping presenterades liksom även om gården Rosenkällan som har anor från tidigt 1600- tal och viss anknytning till Finspångs De Geerer.

Rosenkälla omnämns på 1600-talet som Kung Rönnes källa, och var Nyköping stads källa/vattentäkt under 100 år. Vattnet rann då genom urborrade trästockar på en sträcka av 2-3 kilometer. Vidare i brevet från Nyköpings Hembygdsförening framgår att baron Gerard De Geer år 1843 köper Rosenkälla av prosten Grandelius sterbhus.
De Geer arrenderade också Östra Kungsladugården och ägde Stjärnholms gods liksom ”Ambrosiahuset” vid stora torget i Nyköping.

Själva källan, från vilken gården fått sitt namn, var en springkälla omgärdad av rosbuskar. Den betraktades som en trefaldighetskälla dit ungdomen gick Trefaldighetsafton för att dricka källa - en tradition som Nyköpings Hembygdsförening än idag håller liv i.

När det nu blivit känt att denna Nyköpings Rosenkälla varit omgärdad av rosenbuskar, tyckte jag att det borde bli en vers till på min låt ”Rosenkällan”.

Kring källans krön små rosenbuskar prydde
vars blommors doft kom oss till välbehag
Vi njöt av stillhet och vad stunden gav oss
när fågeln sjöng för oss sin vackra sång